En räddad nyckelpiga måste betyda oändligt med tur...Hon kom flytande på ett strå mitt ute på havet, jag såg henne & tog upp henne. Hon fick sitta på min hand hela vägen ute ifrån det djupa vattnet, hela vägen in till stranden. Hon satt där länge & pustade ut, torkade varenda liten del av kropp & vingar. Såg nästan lite tacksam ut & kröp upp på min ring som en vacker sten. Hon vägrade flyga & satte sig på min axel, jag satte ner henne på ett vasstrå men hon kröp tillbaka. Satte ner henne en gång till & en kvart senare när vi skulle gå så satt hon & väntade på min kameraväska. Hon fick sitta på handen igen, sen bad vi henne snällt stiga av på ett soligt ekblad då vi skulle åka hem. Hon satt där först, sen flög hon & jag önskade.
Vilken jäkla kamra-tur du har då! Själv upptäckte jag en fjäril inne idag som svävade över mina två som sov,mne tror du jag hann många henne med en enda bild? Nope. JA nyckelpiga är TUR-TUR. Bra att du önskade,de e det som är det viktigaste,att VÅGA ÖNSKA! UNDERBARA BILDER!!! Makalösa!
SvaraRaderaHa ha ha...om du visste hela baletten, jag hade sån tur för att lilla nyckelpigan antagligen var stel både av skräck för att undkomma vattnet & att hon var halvt dränkt...så hon satt bara & väntade & torkade. Hann både gå hela vägen in (det är tok-långgrunt just där) sen byta silverringen till den andra handen för att kunna fota med höger hand...mycket pyssel men visst blev jag nöjd ;D Jag älskar fjärilar, kan se hur vackert det måste ha varit när vingslagen över de sovande viftade för vinden. Vissa saker får man bara bära med sig i minnet, stor kram...nu vill jag ner & kvällsbada, det är helt bleke!
SvaraRadera