tisdag, februari 25, 2014



Sista morgonsolen...
På min fina knopp-vägg,
iallafall här.
Låter lika hemskt som det är jobbigt.
Men,
det ska ju bli bättre.
Sägs det.
Ja jag vet att det är så,
varit med förr.
Vägen dit är bara så otroligt svår
och tung.
Nu är väggen tom,
bara hålen kvar som påminner.
Båda vet,
att ikväll blir det konstigt.
Inte ovänner
& vana att vara vid varandras sida.
Ser inte fram emot att lägga mig,
själv.
Utan O.
Utan handen i min.
Höll den länge i natt.
*